Arkiv för 27 juni 2010

VM freestyle – avklarat och på väg hem!

Sitter nu i bilen, nyss passerat Malmö och på väg hem mot Stockholm.

Helgen har minst sagt varit full av både glädje och uppgivenhet för min del.

VM i Heelwork to music!

Under fredagen gick HTM av stapeln i Herning/Danmark.
För Lina och Li gick det bra och de verkade nöjda. För min del kan jag inte säga det samma. Pelle var som värst, det vill säga att han skällde som attan! Ni som sett honom när han spricker av glädje kan se honom framför er…

Jag var verkligen besviken på vår prestation! Uppvärmning, träning och allt har gått bra, trist hur det kan bli. Men det är trots allt hundar man pysslar med, inte robotar.

Det jag var rädd för var dock att han skulle lärt sig detta, och vara lika skällig i freestylen under lördagen.
Heelwork är ju inte Svenskarnas huvudgren riktigt än, det kan ingen påstå. Gentemot andra länder som tävlat i detta under flertal år.

Jag var väll den i det Svenska laget med mest rutin i HTM med mina hela 3 inofficiella starter. Därefter Li med sina 2.
Lina gjorde sin debut nu på VM, inte illa va?

Danskarna tackade oss gott för vårat deltagande, och ni ska se att HTM snabbt växer efter 2011!

VM i freestyle!

Under lördagen var det dags för den efterlängtade freestylen.

Först ut var Li och Grynet.
Grynet var super peppad och därmed lite väl snabb. Dock inget som var uppenbart för publik och vi var alla överens om att både Li och Grynet gjorde ett toppen jobb!

Lina var nöjd efter sitt framträdande, och det förstår jag! Det kunde inte gått bättre. Jag imponeras stort av Linas tävlingsnerver!

Sist ut i det Svenska laget var jag. Livrädd att Pelle skulle skälla, men bestämd om att han inte skulle göra det!
Jag körde mitt pantomim program som jag använde på bland annat SM.

När jag gick av plan på SM var jag ok-nöjd, nu var jag mer än toppen-nöjd! Ett skall under hela programmets gång! Och det var när jag står på nacken och han hoppar mellan mina ben. Små gnäll när han stegrade och trippar runt mig. Annars var det total tystnad!
Han höll ihop och gjorde precis vad han skulle under hela programmet! Underbara underbara underbara hund!

Av plan fick jag mycket feedback från folk i publik samt andra lag, och självklart även av det Svenska landslaget, Joel och familj till Svenskarna.

Fylld av lycka!

5 min senare fick jag reda på att jag var diskad…
Jag kunde inte få in en anledning till varför? Men tydligen var jag av plan innan musiken helt var slut?

Programmet slutar med att Pelle ”inte vill vara med” och går och lägger sig i en korg som jag släpar ut honom i, samtidigt som jag vinkar domare och publik hej då. Dock skulle jag där vid scenkanten ha skickat ut Pelle en ton för tidigt.

Enligt det Svenska landslaget och mig själv så skickade jag av honom när det var slut.

Regeln jag blev diskad under är därmed följande:

”The dog leaves the ring before the routine is completed.”

Enligt mig är rutinen/programmet slut. Oavsett sista tonen. Men detta går att tolka olika, dvs är det programmet eller musiken som ska vara slut?

Pia och jag gick då för att prata med domarna och ”överklagade”.

Till försvar använde vi regeln:

”If the music is longer than the routine, the music will be stopped when the handler CLEARLY signals the routine is completed.”

Detta iom mina tydliga gester när jag släpar Pelle av planen.

Vår överklagan hjälpte dock inte…

Hade jag inte varit nöjd hade jag nog inte brytt mig så mycket, men eftersom jag var så nöjd med killen så bröt jag ihop…

I detta läge kan jag bara tacka för att jag hade världens bästa landslagsledare, landslag, familj till dem och joel vid min sida! De var alla otroligt stöttande när jag själv föll i tårar.

Även deltagare från Danmark, England och Finland var framme och peppade mig. Även domarna beklagade då de sa att de gillade mitt program och att jag hade en ”great show with a wonderfull dog!”

Men jag har bestämt mig att inte ta det som ett nederlag, utan tvärtom! Det gick toppen, det gjorde det!
Inte är jag heller det minsta arg på domare eller arrangörer. Jag vet hur mycket arbete det är med att döma eller arrangera en vanlig tävling, och vågar inte tänka hur det kan vara att arrangera det första världsmästerskapet!
De har gjort ett bra jobb!

Jag är helt klart nöjd med min hund! Jag åker hem med världens bästa Pälsman bak i bilen, inga tvivel på den saken! Han gjorde mig så stolt, och känslan när jag gick av planen är den jag tänker bära med mig hem.

Han är en vinnare min Pelle, en bättre kille kan man inte hitta!

En del tråkigheter inträffade även för Finskan Sinni. Många känner igen henne då hon är regerande Nordisk Mästare 2008 och 2009 med sin sheltie Sonic.

10 av de 24 startande går till finalen under söndagen. Resultaten lades upp allt eftersom på internet och Sinni låg 7:a om jag mins det rätt.

Men under prisutdelningen räknas inte Sini upp, däremot Svenska Lina som vi inte trodde skulle gå vidare.
Då har de sänkt hennes poäng plötsligt.
Detta beklagar jag då jag tycker Sini var värd en plats i finalen.

Men självklart var vi glada att Lina gick vidare.

Under finalen placerade sig Lina 9:a! Lina och Zing, Sveriges stolthet!

Både under NM och VM har laget spelat en otrolig roll! Jag tror lagandan är det som gör dessa tillfällen så otroligt minnesvärda! Vi hade under hela VM en kontakt med Linda som inte följde med, men har stöttat oss hela vägen!

Tack även Joel som har varit en klippa under hela resan!

I det stora har resan varit mycket upp och ner. Nu på hemväg är Joel, Pelle och jag ganska döda. Men 4 timmars resväg kvar…

Imorgon hoppas jag kunna lägga upp en del bilder joel tagit också.

Juste. Bloggat på plats av Erika har ni här (detta innan hon visste disken, den lades till därefter).
http://htmwc2010.blogspot.com/2010/06/fs-agnes-mohlin-sweden-border-collie.html