20-åring var det?


Det slog mig idag hur mycket ansvar jag ständigt lyckas ta på mig, och sedan kämpa för att få det igenom!

Just nu är det mycket strul med Österåkers Hundungdom, och som ordförande försöker jag styra upp det hela bäst jag kan. Revisorer ska kontaktas, och jag har kontakt med SHU för ytterligare vägledning om hur vi ska gå tillväga.

Även landslaget är det en hel del med, och även sånt som måste ordnas på hemmafronten för att delta (dvs avboka jobb, ordna med hundarna, och inte minst träna Pelle).

Utöver det är det kurser, planeringar, boende, resor och annat som ska gå ihop för att kunna genomföras.

Och så ska man ha ett ”ordinärt” jobb på det, hinna med vänner, Joel och de egna hundarna. Även familjen ska tryckas in i schemat, och huset måste underhållas.

Jag försöker hitta tid för att göra sådant jag tycker om, och blogga är något jag verkligen trivs med! Så 1-3 inlägg per dag försöker jag sätta mig ner och skriva, då finner jag ro! Dock blir det oftast att jag skriver 1-3 inlägg precis efter varandra, men lägger ut dem på tre olika tider på dagen.

Samtidigt kan man ju inte låta bli att undra – hur hade livet sett ut om jag aldrig fått hundintresset? Ska jag jämföra med mina vänner (de få som inte har hundintresset) så har de bra mycket mer tid över till annat. De är inte alls lika uppbundna och har rätt stor frihet på så vis.

Tolka mig nu rätt, jag skulle inte byta bort mitt intresse för något i världen, men visst ser deras liv enkelt ut!

Dock gäller det inte bara hund där jag lyckas ta på mig mycket ansvar.
Jag flyttade hemifrån som 19-åring då jag skrev på mig ett kontrakt för en villa i Huddinge. Snabbt därefter flyttade även Joel in med mig.

Så det där med villa, vovve och volvo tog jag två av stegen som 19-åring, och då jag inte har körkort (troligen det enda jag inte tog snabbt för min ålder) har jag själv inte volvo, men kanske räknas Joels bmw, jobbarbil och tillfälliga volvo?

Jag har egentligen ingen mening med detta inlägg, mer än en påminnelse till mig själv att det faktiskt är ok att inte binda upp varje helg, och sysselsätta vardagarna med att få dem att gå igenom.

 

 

Annonser

3 svar

  1. Ida

    *gnäller av sig* Skönt att det inte bara är jag som inte har någon tid över till någonting! Folk brukar fråga mig ”om jag har någon kille på gång”, när ska jag hinna träffa honom? På bussen mellan universitetet och stallet eller? Eller kanske på roslagsbanan mellan universitetet och jobbet? Eller kanske på tuben två på natten på väg hem efter ett 13h-pass? Jag satt och räknade på hur många vakna timmar/dag jag spenderar med att göra saker som inte har att göra med plugg, stall eller jobb. Om man räknar bort den tid som jag ägnar åt att äta/duscha/åka kommunalt så är jag vaken och ledig ungefär 2h/dag .______________.

    19 oktober 2010 kl. 22:46

    • Agnes Mohlin

      Haha! Precis! Känner ungefär likadant! Och jag lyckas ha min ”lediga” tid på morgonen då alla andra är iväg 😛

      20 oktober 2010 kl. 13:17

    • Agnes Mohlin

      Vi kanske ska bilda klubben ”gnällkärringar 20 år”?

      20 oktober 2010 kl. 14:39

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s